10 påståenden om fridykning
1) Man håller andan lättast när man är mätt.
2) Det är lättast att simma djupt på halvfulla lungor.

3) Det är lättare attv tryckutjämna med huvudet uppåt.

4) Ju mer man andas innan, desto lättare att hålla andan.

5) Ju djupare man är desto större positiv lyftkraft på kroppen.

6) Största faran nere i djupet för en normal fridykare är kväveberusning.

7) Om man svimmar under vatten fylls lungorna direkt med vatten.

8) Det är lättare att dra sig upp längs ett rep än att simma upp med fenor.

9) Om du håller andan sjunker pulsen.

10) Om du håller andan flera gånger i rad blir det lättare och lättare.
Rätt svar
1) Man håller andan lättast när man är mätt.
Fel: Det går åt syre till att förbränna mat. Fridykare som tävlar i andhållning brukar sluta äta så mycket som upp till 12 timmar innan.
2) Det är lättast att simma djupt på halvfulla lungor.

Fel: Ju djupare du simmar desto mer pressas dina lungor ihop av det stigande vattentrycket. Det finns en individuell gräns när dina lungor inte kan pressas samman mer (residualvolym). Ju mer luft i lungorna du har från början desto djupare kommer du. Dessutom vill du ha så mycket syre som möjligt med dig ner och du vill ha massa luft till tryckutjämningen (luft som pressas upp till mellanörat och håller emot när vattentrycket stiger mot trumhinnan).

3) Det är lättare attv tryckutjämna med huvudet uppåt.

Rätt. Luften stiger ju uppåt under vatten.Upp till öronen där det ska tryckutjämnas.

4) Ju mer man andas innan, desto lättare att hålla andan.

Rätt. Ju mer du andas, desto mer koldioxid andas du ut och desto längre tar det innan obehag och andningsreflexer kommer. MEN! Risken finns att du blir medvetslös innan du hinner känna andnöd. Risken ökar också för "shallow water blackout". Alltså ska man inte andas mer än normal andning innan ett dyk.

5) Ju djupare man är desto större positiv lyftkraft på kroppen.

Fel. Luften i lungorna och våtdräkten trycks ihop och vid ett visst individuellt djup börjar du falla neråt i djupet.

6) Största faran nere i djupet för en normal fridykare är kväveberusning.

Fel. Fridykaren tar med sig såpass lite luft (ca 8 liter på ett dyk) jämfört med tubdykaren (ca 3000 liter luft). Alltså mindre förutsättningar för kväve att bildas. Största faran för fridykare är "shallow water blackkout" vars risk ökar av den förädiska känslan av välbefinnande man upplever på stora djup p g a av högre partialtryck på syret i kroppen, det kan leda till att man stannar nere för länge och får problem på uppvägen då syretrycket faller.

7) Om man svimmar under vatten fylls lungorna direkt med vatten.

Fel. Om du skulle svimma av syrebrist under vattnet stängs oftast ditt struplock direkt och om du plockas upp i tid börjar du andas av dig själv igen.

8) Det är lättare att dra sig upp längs ett rep än att simma upp med fenor.
Rätt. Ett rep är mer energieffektivt då du får igen i fart i stort sett vad du ger i varje armdrag. Ett par fenor förlorar mycket i friktion och turbulens i det hala vattnet. Också är anaerob (syrefattigt) muskelarbete effektivare att utföra med musklerna nära hjärtat.

9) Om du håller andan sjunker pulsen.

Rätt. Kroppen anpassar sig, sänker pulsen och höjer i stället blodtrycket för att hushålla med syre. Pulssänkningen brukar börja först när det är riktigt jobbigt att hålla andan.
10) Om du håller andan flera gånger i rad blir det lättare och lättare.
Rätt. Kroppen vänjer sig vid höga halter av koldioxid i blodet och andningsreflexen kommer senare och senare. Oftast är du som bäst tredje gången du håller andan (med lite vila emellan).

Några tips för att hålla andan länge.

Ligg ner - frys inte - ha inte mat i magen.
Vänta tills du är avslappand och har vilopuls.
Andas djupt och långsamt.
Håll andan tre gånger i rad - vila tre minuter emellan.
Kämpa emot andningsreflexerna.