Rekordsättning i Dahab
april 2004

Egentligen vill han till 100 meter. Man kommer alltid att minnas den som först tar sig till hundra meter på ett andetag. Det är så Mikael Hurtig resonerar. Han har byggt slädar i flera år, men har aldrig åkt riktigt djupt själv. Det var Micke som byggde släden som Erik Milles satte det första svenska rekordet i no-limit med (65 meter). Ett rekord som stod sig så länge att två svenska fridykare kom att passera djupet med hjälp av bara fenkraft.

Det var i det berömda Blue Hole i Röda havet, Egypten som Micke på allvar ville testa inte bara sitt kunnande inom slädbyggande utan också sin kropps gränser. Men djup över 70 meter är inte ofarliga. Bergsväggen längs Blue Hole är kantad med gravstenar över Scubadykare som simmat för djupt i det klarblå vattnet. Hemma har Micke en fru och tre barn som förväntar sig att han ska komma hem igen

Ner till 72 meter fungerar både släden och tryckutjämningen. Släden fungerar så bra och dyken är så snabba att Micke beslutar sig för att åka upp med hela släden. No-limit är en såpass ovanlig gren att organisation och domare ställs inför flera dilemman. En vikt på 50 kilo krävs enligt reglerna, men man glömmer att själva viktens volym utövar lyftkraft och minskar vikten. Finns det risk att linan inte är sträckt nog? Och även om ingen livlina krävs på rekord vill ingen av oss som dömmer vara inblandade i rekord där en dykare kan förloras i djupet. Av någon anledning är det enligt reglerna förbjudet att vara fästad vid släden, kanske för att reglerna förutsätter att släden lämnas i djupet när fridykaren tar lyftsäcken upp. Och lyftsäcken - är den tillräckligt stor? 50 liter till en släde som väger ca 35 kilo. Vi vet inte riktigt - det är outforskad mark. Men släden fungerar perfekt i dyk efter dyk. Kanske det som oroar oss mest är den där slangklämman som ska stå emot 200 bar tryckluft när den går in i slangen och upp i säcken. Vi vet att det förmodligen är en liten skitsak som skulle kunna ställa till det och ge ödesdigra konsekvenser.

Micke likt "en gammal hund" följer slaviskt samma uppvärmning som han gjort i flera år. Han drar sig ner och håller andan och testar tryckutjämningen. Sista uppvärmningsdyket blir uppemot två och en halvminut. Gott och väl vad som krävs för ett 90 meters dyk. Men Micke har valt att inte låna fluidgoggles utan istället dyka "blind" med vattenfyllda simglasögon. Inte heller värmer han upp med negativa dyk som kan förbereda en fridykare för bloodshift. Någon "hook breathing" använder han inte - vilket egentligen inte heller behövs för korta dyk med släden där man sitter still mestadels av tiden. Det gäller dock att hålla sig lugn och inte bli nervös. Jag själv testar släden och svischar ner i djupet och skräms över hur fort det går. När jag tror att jag är djupare än jag någonsin varit avslutar jag nervöst dyket. Väl uppe visar det sig att det bara var 52 meter.

Under träningen är släddykarens enda säkerhet att vi har ett summariskt motviktssystem som kan hivas av plattform och göra det lättare att dra upp släden.

Eftersom Micke gjort ett kontrollerat träningsdyk till 84 får han lägga till max sex meter och försöka på 90 första rekorddagen. Lotta klarar sina 84 meter, men Micke vänder på 76 med tryckutjämningsproblem. Släden går så fort att när tryckutjämningen väl "skitigt sig" är det försent att hantera trycket.

En säkerhetslina går nu från handleden till slädens överdel - en ring ligger runt slädens rör - en ring som kan glida av uppåt och till dyklinan om dykaren väljer att hoppa av en nedrusande släde. Lite tejp som har hållit lyftsäckens schaklar sträckta uppåt måste tas bort för att ringen ska få plats.

Micke väljer att försöka på 90 meter igen på sin sista rekordförsökdag. Månader av förberedelser hänger nu på endast ett dyk. Micke andas upp iaktagen av två domare, en coach, två säkerhetsfridykare, en linman, en videofotograf, en uvfilmare. Nere i djupet väntar en trimixdykare, två nitroxdykare och en scubadykare. Om han inte startar inom två minuter måste vi avbryta. Han släpper bromsen och försvinner. Vi känner i linan hur han stannar till 3-4 gånger för att kunna hantera tryckutjämningen. Sedan händer inget. I 25 sekunder blir han kvar vid 90 meter. Han har skruvat på flaskan, men inget händer och han tror att släden fastnat och hoppar av och ställer sig på bottenvikten och försöker trycka släden uppåt. Då kommer första andningsreflexen. Vad han inte vet är att exakt när han vrider på luften dunsar släden i botten och lyftsäcken faller neråt för en sekund. Detta i kombination med trycket i slangen får den alltför korta slangen att hoppa ur lyftsäcken. Trimixdykaren Tarek Omar simmar fram då han ser att slangen friflödar utanför säcken. Tarek har dykt till 209 med trimix och plockat upp lik från botten av Blue Hole, men detta är första gången han varit nervös. Lyftsäcken fylls och släden rör sig sakta uppåt. Micke vet inte vad som hänt då han ser dåligt i sina vattenfyllda simglasögon. Uppe vid ytan vet vi att det kommer problem då dyket varat för länge. Micke kommer upp efter nära tre minuter, tar ett andetag, men drabbas sedan av LMC. Dyket är diskvalificerat - men ingen svensk fridykare har varit djupare än Mikael Hurtig.

Men - det visade sig att slädbyggaren i slutändan svek slädåkaren.

Sveriges officiellt djupaste man