Teoretiskt
test i sŠkerhetsrelaterade frŒgor gŠllande avancerad fridykning. Varje frŒga
har fyra svarsalternativ - endast ett Šr rŠtt.
TŠnkt att
anvŠndas vid kurser godkŠnda av Aidasweden.
Framtaget av
Sebastian NŠslund/Peter Lindholm
ANDHLLNING
1. Vad
produceras framfšrallt i kroppen under anaerobisk metabolism (syrefri
ŠmnesomsŠttning)?
A. Glukos och
oxygen
B. Protein och
glukos
C. Mjšlksyra
och koldioxid R€TT
D. Oxygen och
mjšlksyra
2. Hur lŒng
tid tar det fšr blodet som kommer frŒn musklerna tillbaka till hjŠrtat
(venblod) att nŒ normal syremŠttnad efter lŒng andhŒllning?
A. Tre snabba
andetag.
B. Aldrig
C. NŒgra
timmar.
D. NŒgra
minuter. R€TT
3. Vad
framkallar lusten att andas?
A. Hšga
koldioxid vŠrden. R€TT
B. Trycket i
djupet.
C. LŒga syrenivŒer.
D. Vatten i
ansiktet.
4. Vad fŒr
diafragman att bšrja rycka under apnea
A. Koldioxid
nivŒn i blodet R€TT
B.
Oxygenfšrgiftning
C.
KvŠveberusning
D. Mjšlksyra
5. Vad gšr
frŠmst att du kan hŒlla andan lŠngre?
A.
Hyperventilering. R€TT
B. Dykreflexen.
C. Hšg
syreupptagningsfšrmŒga.
D. En tom
mage.
6. Vad Šr
effekten av hyperventilering?
A. Jag sŠnker
mina koldioxidvŠrden.
B. Jag sŠnker
koldioxid vŠrdena och hšjer syrenivŒn i lungan. R€TT
C. Jag hšjer
syrenivŒerna i blodet.
D. Jag minskar
risken fšr LMC.
7. Normalt har
du 13% syre i lungan. Hur mycket syre har du i lungan efter hyperventilering
A. 5 %
B. 13 %
C. 17 % R€TT
D. 21 %
8. Vad Šr INTE
hyperventilering?
A. Djupare
andetag (med "magen").
B. Snabbare
andetag.
C. Kraftiga
utandningar.
D. Lungpackning
(svŠlja luft ner i lungan). R€TT
9. Vilket Šr
en varningssignal fšr lŒga syrevŠrden?
A. BlŒ lŠppar.
B. Stirrig
blick.
C. Mjšlksyra i
benen.
D. Alla ovan
R€TT
10. Om du
hyperventilerar innan apnea pŒ land och hŒller andan sŒ lŠnge du maximalt orkar
utan att drabbas av LMC eller BO. Varfšr lšper du hšgre risk nŠr du gšr samma
sak i vatten.
A.
Hyperventilering Šr mer effektivt i vatten. R€TT
B. BŒda nedan.
C. Jag fryser
i vatten och anvŠnder mer syre.
D. Jag ršr mig
mer i vatten och anvŠnder mer syre.
ANDHLLNING
OCH RISKER
11. Om du
svimmar under stillaliggande andhŒllning vad Šr den troliga orsaken?
A. Fšr mycket
hyperventilering innan. R€TT
B.
Koldioxidfšrgiftning
C.
Dykresponsen
D. Hypotermi
(nedkylning)
12. Vad hŠnder
nŠr du fŒr mjšlksyra i musklerna.
A. De anvŠnder
mer syre.
B. Kroppen
sparar syre, men till priset av att musklerna kan lŒsa sig (kramp). R€TT
C. Du kan
fšrlora medvetandet.
D. HjŠrtat
bšrjar slŒ snabbare.
13. Vad hŠnder
INTE vid en svŒr LMC?
A.
Minnesfšrlust.
B. Skakningar
i muskler.
C.
HjŠrtflimmer. R€TT
D.
AndningssvŒrigheter.
DIVERSE
14. Det du ser
genom masken Šr egentligen:
A. lŠngre bort
och stšrre
B. NŠrmare och
mindre
C. LŠngre bort
och mindre R€TT
D. NŠrmare och
stšrre
15. Varfšr kan
en smal och lŒng snorkel vara farlig?
A. Du andas in
lite av samma luft om och om igen.
B. Du fŒr i
dig fšr mycket koldioxid.
C. Alt. a och
b. R€TT
D. Du klarar
inte blŒsa ut vattnet.
16. Vad Šr den
frŠmsta anledningen till att man ska uppsška sjukhus om man fŒtt lite vatten i
lungan?
A. T o m en
deciliter vatten kan sakta drŠnka mig under dom nŠrmaste 24 timmarna. R€TT
B. Vattnet
mŒste sugas ut fšr att lungan ska lŠka.
C. Du kan fŒ
lunginflammation.
D. Bakterier i
vattnet kan orsaka lunginfektion.
17. I vilken
av fallen sker flest olyckor i Sverige?
A. Med tuber i
havet.
B. I
simhallar. R€TT
C. Fridykning
i havet.
D. Olyckor vid
djupa fridykningstŠvlingar.
18. Kramp kan
orsakas av:
A. Att du har
syrebrist.
B. Att du har
vattenbrist.
C. BŒda ovan.
R€TT
D. Att du har
mat i magen.
19. Vilken Šr
den viktigaste regeln fšr fridykare?
A.
Hyperventilera inte.
B. Dyk aldrig
utan att nŒgon kontrollerar dig. R€TT
C. Dyk aldrig
med mat i magen.
D. Dyk aldrig
om du fryser sŒ mycket att du skakar.
TRYCK
20. Du har 6
liter luft i lungorna pŒ ytan nŠr dyk startar ditt dyk, hur stor volym har
denna luft pŒ 30m djup
A. 1,5 liter
R€TT
B. 2 liter
C. 3 liter
D. 6 liter
21. Varfšr
minskar dykarens flytkraft vid neddykning?
A. Lungorna
trycks ihop till en mindre volym. R€TT
B. Vattentrycket
škar och vattnets tyngd trycker dykaren nerŒt
C. Vatten Šr
lŠttare pŒ djupet
D. Vatten Šr
tyngre pŒ djupet
22. Varfšr
rŠcker det inte att ha positiv flytkraft pŒ bara 5 meter?
A. Fšr att du
behšver hjŠlp av flytkraften dom sista 10 metrarna upp nŠr benen Šr trštta
B. BŒda nedan.
R€TT
C. Fšr om du
svimmar av "ascent Blackout" sŒ tappar du kanske luften i lungorna
och dŠrmed ocksŒ flytkraft.
D. Fšr att
"ascent blackout" kan intrŠffa Šven djupare Šn 5 meter.
TRYCK OCH
RIKSER
23. Vilken Šr
den frŠmsta anledningen till att INTE slŠppa ut luft under ett djupdyk?
A. Du tappar
flytkraft.
B. Du minskar
trycket i lungan och du riskerar drabbas av en "ascent blackout".
R€TT
C. Du SKA
slŠppa ut luft under ett dyk fšr at frigšra hšga halter av koldioxid.
D. Inget av
dom ovan.
24. Varfšr ska
jag aldrig stanna pŒ uppvŠgen under ett dyk?
A. I slutet av
mitt dyk Šr mitt omdšme nedsatt p g a syreberusning.
B. Jag kan
drabbas av lungbristning.
C. BŒda ovan.
D. DŒ fšrlŠngs
tiden dŒ jag kan utsŠttas fšr Óascent blackoutÓ. R€TT
25. Varfšr ska
du aldrig (under vatten) ta luft frŒn en scubaflaska och sedan simma upp?
A. Du kan
skada dina lungor (lungbristning). R€TT
B. Du kan fŒ
decompressionssjuka.
C. Du kan fŒ
en BO.
D. Du kan fŒ
hjŠrtflimmer p g a av plštslig tryckfšrŠndring i lungan.
26. Din
dykkamrat kommer upp frŒn ett 30 meters dyk Ð tar ett andetag och svimmar av
vid ytan. Vad gšr du?
A. Klappar
honom pŒ kinden och uppmanar honom lugnt att vakna.
B. Tar av
masken och blŒser honom i ansiktet.
C. Allt ovan.
R€TT
D. PŒbšrja
hjŠrtlungrŠddning.
27. Vad ska du
gšra med en medvetslšs dykare pŒ ytan som inte vaknar till liv inom 30
sekunder?
A. BlŒsa dom i
ansiktet.
B. PŒbšrja
hjŠrtlungrŠddning, men bara om jag Šr utbildad.
C. Jag blŒser
in ett andetag i hans lungor och pŒbšrjar HLR Šven om jag inte Šr utbildad i
det. R€TT
D. Fšr dykaren
till land och ringa ambulansen.
28. PŒ vilket
djup bšrjar dykare oftast drabbas av symtom av djupberusning?
A. 20-30m
B. 30-40m R€TT
C. 40-50m
D. 50-60m
29. Varfšr kan
vi drabbas av narcosis nŠr vi dyker djupare Šn 30 meter?
A. Brist pŒ
koldioxid.
B. Syre blir
giftigt.
C. KvŠve blir
giftigt och berusande.R€TT
D. Koldioxid
blir giftigt och berusande.
30. NŠr Šr
apnea fullstŠndigt sŠkert?
A. NŠr du kan
hŒlla andan i fyra minuter.
B. Efter
100-150 trŠningsdyk.
C. Liggandes
ner pŒ torra land.
D. Aldrig -
det finns alltid en risk. R€TT