Teoretiskt test i sŠkerhetsrelaterade frŒgor gŠllande avancerad fridykning. Varje frŒga har fyra svarsalternativ - endast ett Šr rŠtt.

 

TŠnkt att anvŠndas vid kurser godkŠnda av Aidasweden.

Framtaget av Sebastian NŠslund/Peter Lindholm

 

ANDHLLNING

 

1. Vad produceras framfšrallt i kroppen under anaerobisk metabolism (syrefri ŠmnesomsŠttning)?

A. Glukos och oxygen

B. Protein och glukos

C. Mjšlksyra och koldioxid R€TT

D. Oxygen och mjšlksyra

 

2. Hur lŒng tid tar det fšr blodet som kommer frŒn musklerna tillbaka till hjŠrtat (venblod) att nŒ normal syremŠttnad efter lŒng andhŒllning?

A. Tre snabba andetag.

B. Aldrig

C. NŒgra timmar.

D. NŒgra minuter. R€TT

 

3. Vad framkallar lusten att andas?

A. Hšga koldioxid vŠrden. R€TT

B. Trycket i djupet.

C. LŒga syrenivŒer.

D. Vatten i ansiktet.

 

4. Vad fŒr diafragman att bšrja rycka under apnea

A. Koldioxid nivŒn i blodet R€TT

B. Oxygenfšrgiftning

C. KvŠveberusning

D. Mjšlksyra

 

5. Vad gšr frŠmst att du kan hŒlla andan lŠngre?

A. Hyperventilering. R€TT

B. Dykreflexen.

C. Hšg syreupptagningsfšrmŒga.

D. En tom mage.

 

6. Vad Šr effekten av hyperventilering?

A. Jag sŠnker mina koldioxidvŠrden.

B. Jag sŠnker koldioxid vŠrdena och hšjer syrenivŒn i lungan. R€TT

C. Jag hšjer syrenivŒerna i blodet.

D. Jag minskar risken fšr LMC.

 

7. Normalt har du 13% syre i lungan. Hur mycket syre har du i lungan efter hyperventilering

A. 5 %

B. 13 %

C. 17 % R€TT

D. 21 %

 

8. Vad Šr INTE hyperventilering?

A. Djupare andetag (med "magen").

B. Snabbare andetag.

C. Kraftiga utandningar.

D. Lungpackning (svŠlja luft ner i lungan). R€TT

 

9. Vilket Šr en varningssignal fšr lŒga syrevŠrden?

A. BlŒ lŠppar.

B. Stirrig blick.

C. Mjšlksyra i benen.

D. Alla ovan R€TT

 

10. Om du hyperventilerar innan apnea pŒ land och hŒller andan sŒ lŠnge du maximalt orkar utan att drabbas av LMC eller BO. Varfšr lšper du hšgre risk nŠr du gšr samma sak i vatten.

A. Hyperventilering Šr mer effektivt i vatten. R€TT

B. BŒda nedan.

C. Jag fryser i vatten och anvŠnder mer syre.

D. Jag ršr mig mer i vatten och anvŠnder mer syre.

 

ANDHLLNING OCH RISKER

 

11. Om du svimmar under stillaliggande andhŒllning vad Šr den troliga orsaken?

A. Fšr mycket hyperventilering innan. R€TT

B. Koldioxidfšrgiftning

C. Dykresponsen

D. Hypotermi (nedkylning)

 

12. Vad hŠnder nŠr du fŒr mjšlksyra i musklerna.

A. De anvŠnder mer syre.

B. Kroppen sparar syre, men till priset av att musklerna kan lŒsa sig (kramp). R€TT

C. Du kan fšrlora medvetandet.

D. HjŠrtat bšrjar slŒ snabbare.

 

13. Vad hŠnder INTE vid en svŒr LMC?

A. Minnesfšrlust.

B. Skakningar i muskler.

C. HjŠrtflimmer. R€TT

D. AndningssvŒrigheter.

 

DIVERSE

 

14. Det du ser genom masken Šr egentligen:

A. lŠngre bort och stšrre

B. NŠrmare och mindre

C. LŠngre bort och mindre R€TT

D. NŠrmare och stšrre

 

15. Varfšr kan en smal och lŒng snorkel vara farlig?

A. Du andas in lite av samma luft om och om igen.

B. Du fŒr i dig fšr mycket koldioxid.

C. Alt. a och b. R€TT

D. Du klarar inte blŒsa ut vattnet.

 

16. Vad Šr den frŠmsta anledningen till att man ska uppsška sjukhus om man fŒtt lite vatten i lungan?

A. T o m en deciliter vatten kan sakta drŠnka mig under dom nŠrmaste 24 timmarna. R€TT

B. Vattnet mŒste sugas ut fšr att lungan ska lŠka.

C. Du kan fŒ lunginflammation.

D. Bakterier i vattnet kan orsaka lunginfektion.

 

17. I vilken av fallen sker flest olyckor i Sverige?

A. Med tuber i havet.

B. I simhallar. R€TT

C. Fridykning i havet.

D. Olyckor vid djupa fridykningstŠvlingar.

 

18. Kramp kan orsakas av:

A. Att du har syrebrist.

B. Att du har vattenbrist.

C. BŒda ovan. R€TT

D. Att du har mat i magen.

 

 

19. Vilken Šr den viktigaste regeln fšr fridykare?

A. Hyperventilera inte.

B. Dyk aldrig utan att nŒgon kontrollerar dig. R€TT

C. Dyk aldrig med mat i magen.

D. Dyk aldrig om du fryser sŒ mycket att du skakar.

 

TRYCK

 

20. Du har 6 liter luft i lungorna pŒ ytan nŠr dyk startar ditt dyk, hur stor volym har denna luft pŒ 30m djup

A. 1,5 liter R€TT

B. 2 liter

C. 3 liter

D. 6 liter

 

21. Varfšr minskar dykarens flytkraft vid neddykning?

A. Lungorna trycks ihop till en mindre volym. R€TT

B. Vattentrycket škar och vattnets tyngd trycker dykaren nerŒt

C. Vatten Šr lŠttare pŒ djupet

D. Vatten Šr tyngre pŒ djupet

 

22. Varfšr rŠcker det inte att ha positiv flytkraft pŒ bara 5 meter?

A. Fšr att du behšver hjŠlp av flytkraften dom sista 10 metrarna upp nŠr benen Šr trštta

B. BŒda nedan. R€TT

C. Fšr om du svimmar av "ascent Blackout" sŒ tappar du kanske luften i lungorna och dŠrmed ocksŒ flytkraft.

D. Fšr att "ascent blackout" kan intrŠffa Šven djupare Šn 5 meter.

 

TRYCK OCH RIKSER

 

23. Vilken Šr den frŠmsta anledningen till att INTE slŠppa ut luft under ett djupdyk?

A. Du tappar flytkraft.

B. Du minskar trycket i lungan och du riskerar drabbas av en "ascent blackout". R€TT

C. Du SKA slŠppa ut luft under ett dyk fšr at frigšra hšga halter av koldioxid.

D. Inget av dom ovan.

 

24. Varfšr ska jag aldrig stanna pŒ uppvŠgen under ett dyk?

A. I slutet av mitt dyk Šr mitt omdšme nedsatt p g a syreberusning.

B. Jag kan drabbas av lungbristning.

C. BŒda ovan.

D. DŒ fšrlŠngs tiden dŒ jag kan utsŠttas fšr Óascent blackoutÓ. R€TT

 

25. Varfšr ska du aldrig (under vatten) ta luft frŒn en scubaflaska och sedan simma upp?

A. Du kan skada dina lungor (lungbristning). R€TT

B. Du kan fŒ decompressionssjuka.

C. Du kan fŒ en BO.

D. Du kan fŒ hjŠrtflimmer p g a av plštslig tryckfšrŠndring i lungan.

 

26. Din dykkamrat kommer upp frŒn ett 30 meters dyk Ð tar ett andetag och svimmar av vid ytan.  Vad gšr du?

A. Klappar honom pŒ kinden och uppmanar honom lugnt att vakna.

B. Tar av masken och blŒser honom i ansiktet.

C. Allt ovan. R€TT

D. PŒbšrja hjŠrtlungrŠddning.

 

27. Vad ska du gšra med en medvetslšs dykare pŒ ytan som inte vaknar till liv inom 30 sekunder?

A. BlŒsa dom i ansiktet.

B. PŒbšrja hjŠrtlungrŠddning, men bara om jag Šr utbildad.

C. Jag blŒser in ett andetag i hans lungor och pŒbšrjar HLR Šven om jag inte Šr utbildad i det. R€TT

D. Fšr dykaren till land och ringa ambulansen.

 

28. PŒ vilket djup bšrjar dykare oftast drabbas av symtom av djupberusning?

A. 20-30m

B. 30-40m R€TT

C. 40-50m

D. 50-60m

 

29. Varfšr kan vi drabbas av narcosis nŠr vi dyker djupare Šn 30 meter?

A. Brist pŒ koldioxid.

B. Syre blir giftigt.

C. KvŠve blir giftigt och berusande.R€TT

D. Koldioxid blir giftigt och berusande.

 

30. NŠr Šr apnea fullstŠndigt sŠkert?

A. NŠr du kan hŒlla andan i fyra minuter.

B. Efter 100-150 trŠningsdyk.

C. Liggandes ner pŒ torra land.

D. Aldrig - det finns alltid en risk. R€TT