Huvudsidan
Svensk fridykning

Senaste nytt:

Övningar i dyktank stoppas
februari 2006 -

Alla övningar med fri uppstigning stoppas i Försvarsmaktens dyktank i Karlskrona. Riskerna för dykarna är för stora visar en analys.

-Beslutet kom överraskande, säger Magnus Clausson, chef vid Försvarsmaktens dyk- och navalmedicinska sektion i Karlskrona, till tidningen Sydöstran.

På fredagen gick Officersförbundet ut och krävde ett stopp för övningar med fri uppstigning för dykare och ubåtspersonal sedan en riskanalys visat på stora risker.

Sju timmar senare fattade Försvarsmakten beslutet.

Förra året slog personalen vid Amf 1 i Berga larm om dykningarna.

På tio år har det vid Amf 1 inträffat tre allvarliga tillbud och ett dödsfall.

En utredning tillsattes och utredaren fann att övningen där fri uppstigning från 18 meters djup tränas innebär "icke tolerabla risker" och att riskfaktorn var så hög som 1/125.

Nu kommer försvarsmakten att tillsätta en ny utredning.

-Den kan ta upp till sex månader, säger kommendör Odd Werin vid Försvarsmaktens högkvarter.

Sveriges djupaste dyktank
Text & foto Sebastian Näslund

Andra intressanta dyktankar: Poseidon i Göteborg, Dolphin i England, Nemo i Belgium

Försvaret dyktank i Karlskrona
Här får man inte hålla andan

Sveriges riksdag har avsatt flera militära enheter för utlandsuppdrag - bland dessa en u-båt. Den ubåtsbesättning, mestdels vanliga värnpliktiga som avslutat tjänstgöring, och som anmält sig till möjlig utlandstjänstgöring måste genomgå repetitionsutbildning i bl a evakuering av u-båt. Utbildning i fri uppstigning helt enkelt.


Jag besökte försvarets 18 meter djupa dyktank för att se hur utbildningen gick till.
Försvaret brukar använda sig av den utmärkta pedagogiska principen; "testa själv, gör fel och ta konsekvenserna". När jag anlände skedde sådan utbildning på den stora tryckkammaren i källaren. En väldans massa rattar vreds på åt fel håll och vi fick hålla för öronen när det pyste och tjöt. Det mesta av försvarets material klarar av en hel del vanskötsel då dom tillverkats för att vara "idiotsäkra".

Vad det gäller utbildningen i fri uppstigning tilläts inga fel att begås eftersom konsekvenserna kan vara ödesdigra om du bara för en sekund gör fel. Senast i augusti fick en elev spendera 12 timmar i tryckkammare efter att ha missat den viktigaste och enklaste manövern i fri uppstigning - Blås ut! Man får inte hålla andan! Han föll ihop bara några sekunder efter att han stigit ur dyktanken.

Just den här dagen var det åtta elever som skulle drillas. Sex instruktörer, en läkare och en tankledare skulle ta dem genom repetionsutbildningen. Efter gammal hederlig övertydlig militär utbildningsfilm togs dräkter på - eleverna sänktes i dyklocka till två meters djup och sedan till fem meter - varifrån de fick göra en fri uppstigning. Det kan låta futtigt, men det räcker med en meter för att ge dig lungbristning om du håller andan.

Jag hade fått lov att filma även under vatten och jag räknade inte med att tankledaren skulle vänta sig att jag var vattenvan, så jag bad en instruktör kolla mig när jag dök ner till tio. Sedan ett långt dyk till 18 meter där jag stannade ett tag. Efter det, tror jag, att dom var lite lugnare när jag sedan tog med mig kameran ner till 18 meter. Men när jag frågade tankledaren om det var OK om jag tog lite luft i nedre luftfickan och sedan gjorde en fri uppstigning upp var det nej. Där satte militäriska regler stopp. Jag hade ju inte genomgått en sub-3 undersökning. En tankeställare till Göteborgsapneasällskap som tränar i tio meters tank i Göteborg - där det också finns en luftficka på botten.

Instruktörerna

Dom är alla gamla dykare från olika befattningar inom militären. Dom var under dagen närvarande på alla djup. Med mask och badbyxor simmade de ner till dom olika luftfickorna och var beredda att assisterade eleverna när som helst. Deras viktigaste funktion kan man säga var att finnas till hands vidan ytan om någon elev råkat ut för något. Att lyfta en livlös kropp upp ur vatten över kanter är ganska problematiskt.

Jag var naturligtvis intresserad av vad dom här instruktörerna hade för apneisk kapacitet och jag frågade lite försiktigt om det fanns något "tankrekord" eller om dom visste vem som hållt andans längst i tanken. Det fanns någon historia om en instruktör som kunde simma ner till botten upp till ytan och vända och göra om samma sak utan att andas. Ett trettiosex meters dyk skulle man kunna säga - utan fenor.

Sista testet

Ett annat mått på deras apneaförmåga fick jag när en instruktör skulle initieras, helt enkelt slutligt bevisa sin förmåga för att bli instruktör. Två dubbelfemmor (dyktuber) bands fast på botten med massor av knopar, men där fanns också tre nycklar liggande på botten som gav instruktören möjlighet att låsa upp flaskorna som satt fast med tre hänglås. Sedan skulle naturligtvis tuberna upp till ytan - allt gjort på ett andetag utan att dra sig upp. En skaplig övning på det stora hela. Killen som skulle göra testet tvekade lite för länge och tankledaren började räkna ner från tio för att hetsa honom lite. Ingen tog tiden men jag har en känsla av att han var borta över en och en halv minut kanske två minuter - men några tuber hade han inte med sig upp. Han hade inte hittat nycklarna eller trodde inte att han fick använda dom. Han gjorde ett andra dyk men kom upp utan tuber då också. Tankledaren underkände dyket och sa att han fick göra om det en annan dag - eleverna stod och väntade nere vid ubåtsluckan...


Försvarets dykskola

För att tillfredställa dom tre försvarsgrenarnas behov av utbildning inom undervattensverksamhet finns försvarets dykskola. Utplacerad på två orter; Berga nedanför Stockholm och i den anrika örlogsbasen nere i Karlskrona. Det är i Karlskrona som dyktanken finns. Dyktanken började byggas redan under 40-talet när det stod klart att ubåtar var en självklar del av en armé. Inom ubåtsverksamhet finns behovet att kunna ta sig ut ur ubåten även i undervattensläge. Kanske för att släppa ut dykare eller i värsta fall för att evakuera en ubåt. Ubåtstjänst är frivilligt. samtliga som blir uttagna måste genomgå en sk sub-3a en gedigen läkarundersökning. Vidare genomförs flera test som syftar till att underlätta en snabb evakuering av en ubåt. Försvaret räknar med att kunna evakuera sin ubåtspersonal från sådana djup som 180 meter. Det är det dyktanken i Karlskrona handlar om - fri uppstigning.

Jörgen von Platen är enhetschef och driver den dagliga utbildningen.

Fri uppstigning (FU)

FU är något som alla som andas komprimerad luft nere i djupet alltid måste vara beredda på att göra. Om du tar ett andetag på låt säga tio meters djup och sedan stiger upp mot ytan så expanderar dina lungor. En liter luft på tio meters djup blir ungefär två liter på ytan. Om du har ett fullt andetag i lungan så kommer lungans blodkärl att brista om du tar med dig hela andetaget upp till ytan. Om du andas i flaska ock sakta simmar mot ytan medan du andas så anpassar sig volymen luft i lungan till trycket hela tiden. Det är när du måste lämna tuben på botten och snabbt simma till ytan som du gör en fri uppstigning och den måste naturligtvis vara snabb eftersom du inte kan hålla andan hur länge som helst. Lösningen är att under en fri uppstigning hela tiden blåsa ut luft!

Fridykare gör aldrig fri uppstigning eftersom vi inte andas komprimerad luft - den luft vi tar med oss ner komprimeras för att på uppvägen expandera igen och bli till det andetag vi tog med oss ner.

Dödligt

Största faran med fri uppstigning är att trycket blir så stort i lungan att blodkärl brister - det kan leda till att luftbubblor tar sig in i blodet. När sedan en bubbla tas med i blodströmmen till en trång passage fastnar den och stoppar blodflödet till det området. Ofta söker sig en sådan här luftbubbla till dom artärer som leder till hjärnan - ett stopp där innebär att inget syre kommer till hjärnan och du kan vara död några minuter efter uppstigningen. Samma sak som en blodpropp.

Extrema fridykare kan hosta blod efter ett djupt dyk - det beror förmodligen på undertryck och spruckna blodkärl i halsen. Om det kommer från lungan är det alvarligare och speciellt om det beror på övertryck vilket skulle kunna inträffa om en fridykare "packar" i vatten och sedan stiger upp ur vattnet utan att andas ut.

Fria uppstigningar från extrema djup kan också ge dykarsjuka. Både syre och kväve blir farligt för kroppen när det andats in under höga tryck. Det är därför som scubadykare stiger sakta (ofta med stopp) upp mot ytan för att normalisera alla gastryck. I en fri uppstigning hinner inte den här normaliseringen ske. Kvävet hinner inte lösas i blodet.

En fri uppstigning från en ubåt är dock inte lika alvarlig som fri uppstigning efter tubdyk. U-båten har samma tryck som vid ytan. Det är bara dom där sekundrarna i slussen ut i havet som trycket stiger till samma som djupet utanför och resan upp till ytan går mycket snabbt; tre- fyra meter i sekunden. En kort exponeringstid alltså. Enligt dykskolans beräkningar hittar vi människans maximala förmåga någonstans kring 170-180 meter därefter ger en fri uppstigning narkotiska effekter och dykarsjuka.

En intressant siffra då dagens NO limit dyk (fridykning med släde) börjar närma sig dessa djup. Kväveberusning är något alla världsrekordsättare tar med i beräkningarna nu för tiden.

Tyckkammare

Lungbristning och djupberusning kan "botas" genom att ta in patienten i en tryckkkammare och ta dom ner till samma djup och sedan sakta stiga till ytan under flera timmar - alltsammans simulerat i en stålcylinder på land. Försvarets dykskola i Karlskrona har tre stycken. En av dom direkt vid dyktankens top och en vid botten.


Så här ser tanken ut

18 meter djup, vilket inte känns eftersom vattnet är så klart att man nästan kan nudda botten när man ligger på ytan. En dykklocka kan hissas ned i tanken från taket. Vid fem meters djup finns en gammal sluss som attackdykare brukade öva från - de gjorde dyk med 100% syre och släpptes ut från en simulerad ubåt på fem meters djup. Över åtta meter och syre blir mycket giftigt p g a trycket. Vid tio meter och vid 18 meter finns en luftficka på sidan där instruktörer kan hämta luft. Vid dyktankens botten finns två utgångsluckor som man kan komma åt underifrån. Därifrån tränas fri uppstigning. Och ja just det, inte att förglömma - vattnet är 34 grader varmt!


Så här fungerar dyktanken.

Längst ner finns två luckor till två vattenslussar. Båda dessa liknar evakueringsluckorna i dagens u-båtar. Två versioner finns. I den ena sätter sig fyra besättningsmän och alla trycksätts tillsammans vilket sker genom att vatten utifrån förs in i kammaren upp till halsen på dem. Alla har räddningsdräkter med en volumiös huva över huvudet som är genomskinlig framtill och som innehåller några liter luft. Sedan öppnas luckan till havet (dyktanken) och en efter en lämnar de den lilla luftfickan och kränger sig ut i den trånga rörslussen upp mot luckan som öppnas, sedan flygflyter de upp till ytan. I tanken (till skillnad från havet) håller de i en ring runt ett rep så att de inte ska åka åt sidan och slå i dyktankens väggar. Nackdelen med fyramannaslussen är att den siste av de fyra har under längre tid utsatts för tryck medan han andats trycksatt luft på djupet - en fri uppstigning efter det kan ge olika former av dödlig dykarsjuka.

Därför finns också en singelsluss där en efter en stiger in kopplade med luftslang till ett luftsystem som ger andningsluft till huvan. Sedan släpps vatten på och de skjuts upp till ytan i samma stund som luckan öppnas manuellt inifrån "ubåten".