Kurser

God anledning att fridyka

Dykolycka - hade den kunnat undvikas?

© Fridykning.se

Ett försök att förebygga några vanliga sakfel i media angående dykning/fridykning.

Om scubadykning:

1) Scubadykare andas inte syrgas - det är luft i dyktuberna (vår luft innehåller 21% syre).

2) Efter en dykolyckan (utmattning, nära drunkning, kväveförgiftning, tryckfallssjuka e t c) är det däremot vanligt att andas 100% syrgas av medicinska skäl.

3) Dyktuberna är trycksatta (200-300 bar) de innehåller ca 3000 liter luft "vid ytan".

4) Ju djupare du är (ju mer tryck dina lungor utsätts för) desto större andetag tar du. Ett fullt andetag på 30 meters djup kan innehålla 30 liter komprimerad luft.

5) Tryckfallssjuka (bends, dykarsjuka) är den vanligaste dykolyckan och det beror på för snabb uppstigning. Små kvävebubblor som expanderar vid uppstigning och inte hinner lösas upp i blodet.

Om fridykning:

1) Det finns inget rekord i fridykning (lika lite som det finns ett rekord i friidrott). Det finns åtta olika grenar inom fridykning.

2) Endast organisationen www.aida-international.org verifierar fridykningsrekord som respekteras av världsatleterna (Guiness är en "Kalle Anka organisation" i sammanhanget).

3) Tävlingsfridykning är inget romantisk livsstilsäventyr. Det handlar likt andra idrotter om träning, strategi, poäng.

4) Organiserad fridykning är egentligen inte farligare än andra idrotter, det är t ex säkrare än sportklättring, utförsåkning och scubadykning. Ingen har någonsin dött, eller ens skadats, under en tävling i fridykning.

5) Svenska scubadykare utför ca en halvmiljon dyk om året, en uppskattning vad det gäller fridyk ger kanske 2000-3000 dyk.