© text & research; Sebastian Näslund

Träningstips

Hydrodynamik
Ett bra sätt att spara syre är att röra sig smidigt i vattnet. Bättre simteknik sparar syre - som att t ex simma med armarna ovanför huvudet tätt mot öronen. Mindre vida bensparkar gör dig mer strömlinjeformad, en dräkt med glatt yta ger extra glid. Hydrodynamik är alltid en ekvation mellan ansträngning - avslappning - fart. Och ju fortare du simmar desto viktigare blir strömlinjeformen.

Träna koldioxidtolerans
Att träna din koldioxidtolerans är detsamma som att träna ”jävlaranamma”, nästan hälften av ett maximalt dyk kan ske under perioden med obehagliga andningsreflexer (höga koldioxidnivåer). För nybörjaren är det viktigt att avsluta ett dyk vid känning av andningsreflexer, men med tiden lär du känna din kropp och hur långt du har kvar. Denna träning görs bäst torrt på land eller under uppsikt stillaliggande i bassäng.

1) Konditionsträning – träna upp din syreupptagningsförmåga.
2) Att träna dom muskler som du använder vid fridykning.
3) Att förbättra din hydrodynamik, d v s minska ditt vattenmotstånd.
4) Att öka din förmåga att slappna av, d v s att inte använda muskler i onödan.
5) Att öka din koldioxidtolerans, då orkar du hålla andan närmare din fysiska gräns.
6) Att vänja dig vid låga syrenivåer och mjölksyra, d v s anaerobisk träning.

Träna på avslappning.
Att slappna av är inte bara att ligga still. Riktig avslappning är att kunna fokusera/reducera dina tankar och slappna av i musklerna på ett effektivare sätt än t o m sömn. Detta lärs inte ut på de fridykningskurser jag känner till. Detta får man lära sig själv eller genom yoga eller meditationstekniker – tricket är sedan att ta detta med sig tillbaka till fridykningen.

Jogga – öka på din syreupptagningsförmåga. Skit i bassängträningen. Den tid du sparar in (ta sig dit/byta om) räcker till två rejäla joggingturer vilket sannolikt ger mer för din fridykningsförmåga. Naturligtvis är bassängträningen en förutsättning för att uppnå vattenvana – men när väl den finns är konditionsträning kanske viktigare – vanlig simning får upp pulsen och ger samtidigt ett lite tryck mot lungan – d v s diafragmamuskeln blir starkare.

Jogga i trappor. Det ger bra cardioträning (syreupptagninsgförmåga) och bra benmuskler till fenorna.

Träna andhållning hemma. Testa olika förberedelser, olika andning innan. Räkna andningsreflexer, känn efter vad som händer i kroppen, i tankarna.

Gör ett landdyk. Gå och håll andan med armarna sträckta ovan huvudet. Gör detta i intervaller. Undersök gränsen för mjölksyra.

Gör landdyk i trappa med mask på. Gå 20 meter uppåt (representerar kampen mot flytkraften). Gå långsamt 20 meter ner (representerar lätt simning ner). Stå still – tryckutjämna hela tiden (fritt fall). VÄND. Spring 30 meter uppåt (mot tyngdlagen). Avsluta med att gå 10 meter ner (sista biten där du har positiv flytkraft). Andas. Försök få dyket att vara så länge som möjligt.

Träna specifika muskler som används vid fridykning. Många ”reps”. Eller träna tolerans mot mjölksyra genom att lägga på mer och mer tyngder till det att du bara klara 1-2 gånger och det tar stop.

I bassäng skulle du kunna träna mot klocka. Välj en längd som passar och starta med ett visst intervall. T e x en 25 meters längd varje minut. Det höjer din koldioxidtolerans. Lägg in en vändning i varje längd – vändningarna ska vara din ”bästa vän”.

Det finns också sätt att öka lungans flexibilitet, sätt att sänka pulsen inför dyk, sätt att stimulera och öka antalet röda blodkroppar i blodet. Det finns också specifika kostråd, vissa kosttillskott som extrema fridykare använder. Allt detta kan du lära dig på vissa kurser.